Farmaceutica
Jag fattar inte vad det är som händer med mig. Egentligen så borde jag vara glad över många saker som händer just nu i mitt liv, och jag är väl det på ett sätt men ändå så är det nånting som gör ont. Nånting som får mig må dåligt..
Vilken tur att jag har lugnande mot panikångest, jag undrar hur det skulle vara utan de. Om det går många timmar utan att jag har tagit de så känner jag verkligen av det.
Men å andra sidan så vill jag inte förlita mig på tabletter för resten av mitt liv och känna att de är den enda hjälpen när man känner så.
Jag har varit ganska skeptisk mot mediciner ett bra tag och det tog mig lång tid innan jag började att ta de. Jag har försökt att arbeta med det och kontrollera såna lägen. Men ibland så hjälper inte ens det..
Jag undrar hur jag kommer ta mig ur det här, och sluta med alla piller. Läkarna vill ju att man ska ta antidepressiva så att de slipper jobba så mycket med människor som behöver hjälp och att läkemedelföretagen ska bli rika.
And voíla.. There u have it!
Nu vet ni varför nästan hela sveriges befolkning käkar antidepressiva.
Jag tänkte häromdan om det verkligen är värt att kasta i massa med kemikalier i ens kropp pga någon sak som inte ens är värt det. Det kanske är fel på din omgivning och inte dig? Jag har tillex flera ggr trott att jag inte passar in i de "normala"´s profil..och det är nu jag börjar förstå att det är fel på människor runt omkring mig.
När jag var tillsammans med mitt ex så levde jag i ett väldigt destruktivt förhållande som dödade mig inuti långsamt,dag för dag. Jag visste bokstavligen inte ens vem jag var. Det fanns ingen chans att jag visste vem jag var, jag har tillex alltid varit modemedveten och tillomed före många människor när det gäller mode. Alltid vetat vad jag vill ha osv.. men när jag levde i det förhållandet så visste jag typ ingenting. Jag kollade på tjejer som gick förbi mig på stan och tänkte" Åh är det mode nu"?
Jag visste inte ens hur jag skulle klä mig. Till slut så började jag med att ta antidepressiva och som sagt det tog mig jävligt lång tid innan jag började ta de. Jag vet att jag var inte felet i det förhållandet så frågan är om det var jag eller han som skulle ta de? Jag vet nog svaret men det gör mig förbannad att vi inte tar oss en titt runt omkring oss och inser att vissa människor går det inte att ändra på och vi ska inte behöva lida bara för att de råkar vara riktigt sjuka i huvudet.
Nåja jag ska forsätta fixa lite i bloggen. Kram! :)
