Natalie

Gokväll.
Jag känner mig verkligen ensam.. jag är ensam. Fastän jag kanske är med Jesper så är jag fan ensam hela tiden känns det som. Jag bor i hagsätra, alla jag tycker om som min familj och vänner bor minst en timme härifrån. Inte bara det, även fast jag har de så är jag ändå ensam. Allt de bryr sig om är sig själva, alla är ego jävlar ändå.
Det passar bara att ringa när man behöver nått eller när man är riktigt jävla uttråkad.
Det är som min farsa sa till morsa " Natalie ringer bara när hon vill ha pengar, aldrig för att fråga hur jag mår" Men vafan har du glömt att det är jag som är din dotter och att det är jag som är gravid?
Skitsamma när man funderar en stund så är ALLA skit. Jag vet att jag kanske kan vara arrogant eller cynisk ibland men fan JAG BRYR MIG!
När min moster var gravid båda ggr så tog jag hand om henne, speciellt första gången. Jag var där för henne.. jag masserade henens fötter osv för ingen va där för henne men jag var. Min brors tjej.. när han satt inne och hon var ensam och gravid? vem tog hand om henne? jo JAG! jag fanns där..såg till att hon och bebisen mådde bra. Städade hela lägenheten 1000 ggr för att bebisen ska kunna andas och må bra. Min mamma likaså, jag va fan där för henne varenda jävla dag när hon var gravid med Micheal.
Men är någon av de personerna där? NEEEEEEEEE!
Jag förväntar inte mig ett skit från någon men vafan, ta upp luren och gör mig sällskap i min jävla råtthåla.
Kul att vara med någon som inte uppskattar eller förstår ett skit. Han tror ju att man orkar med allt hela tiden och att allt är perfekt fysiskt.

Öhh blablabla jag har gnällt för mycket. Men det är sant.. Äsh ska försöka sova.